Arkiv 2013‎ > ‎

Debattinlägg


Kundanpassning i fokus med digitala system

Vi ser idag en snabb utveckling av den tekniska utvecklingen vad gäller badanläggningar. Målsättningen är att få
hållbara 
och miljövänliga bad som håller i över 50 år i förhållande till tidigare 30-40 år. I vissa fall talas om en hållbarhet om upp till 70-80 år. Ett sådant perspektiv ger helt andra ekonomiska förutsättningar, speciellt om detta även kan medföra lägre driftkostnader, exempelvis med vatten- och energiåtervinning i flera led. Mycket tyder på att vi går snabbt framåt på detta område. 
Tidigare, mellan 1995-2005, var det även stort fokus på personaleffektiva anläggningar med bland annat samlad kundservice och "generalister" istället för uppdelade tjänster. 

Med dagens digitala utveckling är det nog dags igen med ökad satsning på ett effektivare nyttjande av personalen. Detta kan ske genom ökad digital anpassning och därigenom sätta  fokus på verksamhet - säkerhet - hygien istället för direkt service till kunden. Genom digital anpassning få en smidigare entré, betalnings och bokningssystem, effektivare personal och verksamhetsplanering samt en anpassad administration som ger trygghet och överblick.

Vi får en mer kundanpassad anläggning med förutsättningar att ge bättre service samt mer kontroll och möjligheter till styrning av både verksamhet som drift. Ett besök kan innebära att kunden klarar sig själv med hjälp av telefon eller kort/armband på plats med i förväg bokat konto, vilket t.om. gäller vid besök på badets kafé. Mycket tyder på att vi inte riktigt har hängt med i den utveckling som sker på annat håll, bl.a. i Frankrike och Tyskland.

I nybyggnadsprojekt är det också av yttersta vikt att systemen ses som del av verksamhetsdriften och planeras samt upphandlas separat som en "lös inventarie". På så sätt ges möjlighet för de driftansvariga att ställa rätt krav utifrån de behov som verksamheten ställer.

BOFsport 2016-06-29

Dags för statsbidrag till kommunala bad- och idrottsanläggningar
I dagsläget är det stor skillnad i ekonomi mellan olika kommuner i Sverige. Vissa kommuner har råd att både sköta om och samtidigt bygga nya anläggningar. Under senare år har vi framförallt sett detta i nya evenemangsarenor och konstgräsplaner på många håll i landet. Vi har också på några håll sett exempel på nya simhallar och äventyrsbad samt omfattande utbyggnad och upprustning av gamla anläggningar från 1960- och 70-talet. Vad som dock inte har diskuterats på högre politisk nivå är det faktum att flertalet av Sveriges kommuner inte har råd att rusta upp eller bygga ut sina badanläggningar. De flesta inomhusbad är byggda under en kort tidsperiod mellan 1965-1980. Många av dessa bad är svårt slitna. Ibland beror detta på bristfälligt underhåll men i de flesta fall beror det på ett helt naturligt slitage. Med en kombination av värme, fukt och kemikalier samt med många besökare ger detta en mycket "tuff miljö" för en badanläggning. Det syns bl.a. i skador på den tekniska utrustningen, ytskikten, metall, trä och betongkonstruktion. Omfattande betongskador blir allt vanligare ju längre tiden går. Det finns exempel på kommuner som rivit sina svårt slitna inomhusbad och byggt nya anläggningar, exempelvis Avesta, Oskarshamn, Finspång, Upplands Väsby, Vara. På gång är också Järfälla, Enköping, Ängelholm, Hässleholm m.fl.

Även de första äventyrsbaden från perioden 1985-1990 börjar nu bli slitna och på många håll behövs en rejäl ansiktslyftning. För de flesta större kommuner finns oftast lösningar för att klara en investering som handlar om 50-150 mkr för en upprustning eller 150-300 mkr för ett helt nytt bad, även att de får gräva djupt i plånboken för att få fram investeringsmedel. Andra kommuner, speciellt de mindre kommunerna, tvingas ofta att avvakta med de nödvändiga upprustningar och på så sätt skjuts problemen på framtiden. Detsamma gäller för önskvärda moderniseringar av baden, exempelvis med upplevelse-/äventyrsdelar, friskvårdslokaler eller relaxavdelningar. Denna typ av satsningar har visat sig vara en mycket bra investering för kommuner som vill vara attraktiva för företag och enskilda som letar efter en bra etablerings- eller boendeort. Ett modernt bad attraherar framförallt kvinnor och barnfamiljer, vilka är den största besökgrupperna. Ett nytt bad blir då en extra anledning till att bo kvar i kommunen eller att välja kommunen som ny bostadsort. Den moderna bad och friskvårdsanläggningen är också synnerligen värdefull för den allmänna folkhälsan och ger garanterat pengarna tillbaka i form av lägre sjukfrånvaro och lägre sjukvårdskostnader. 

Det är inte bara inomhusbaden som påverkas av en kommuns dåliga ekonomi eller när behovet av fritidsanläggningar skall mätas med skolans och äldreomsorgens behov av investeringar. Ishallar byggda under 1970-1980-talet eller sporthallar oftast byggda tidigare är även de anläggningar som kräver löpande investeringar, om än inte med lika höga kostnader som inomhusbaden. Framförallt ishallarna kommer att bli ett problem i framtiden. Dessa är byggda under en tid då energikostnaden inte spelade så stor roll. Idag ställs krav på att nya byggnader av det här slaget skall vara energisnåla, bra isolerade och ha moderna kylmaskiner. Detta kan betyda en helt ny ishall för 25-50 mkr. Prisskillnaden beror bl.a. på innehåll och publikkapacitet. 
Med ovanstående perspektiv kan det finnas anledning av att se över möjligheten till investeringsbidrag från staten för vissa typer av anläggningar och kanske även att bidraget riktas till kommuner med sämre förutsättningar till investeringar. 

System med statliga investeringsbidrag finns i våra grannländer Danmark, Finland och Norge. Inom EU finns investeringsbidrag till vissa stödområden i Sverige och för vissa mindre kommuner kan detta vara en lösning. I det finansiella läge som både Sverige och många svenska kommuner befinner sig i kan olika stimulansåtgärder, både för kommunerna som byggindustrin, vara välkomna. Med exempelvis ett bidrag på 30 % av byggkostnaden skulle det ge en omedelbar effekt för många kommuner till att göra den satsning som de redan, på många håll, ha påbörjat planeringen för men ej kunnat fullfölja. Till saken hör också att en modern bad- och friskvårdsanläggning har i dagsläget så höga intäkter att de bär sin egna kostnader på ett helt annat sätt än gamla tiders simhallar. Dessa går för det mesta med rejäla underskott. Ett investeringsbidrag skulle på ett mycket positivt sätt hjälpa till att balansera kostnaden för en större modernisering av en kommuns inomhusbad eller en investering i en helt ny badanläggning.
BOFsport 2015-10-10

BOFsport
Berndt Forsberg 

Matrosbacken 12 
117 67 Stockholm 
tel 08-500 883 36 
mobil 0708-94 77 07 
bofsport@comhem.se


Tidigare debattinlägg: